Sotis<3

Här har ni bild på henne, mitt hjärta. Min katt Sotis som jag har haft i snart åtta år. Eller eftersom man inte kan "ha" eller "äga" en katt så kan man säga att hon bott hos oss i åtta år och än så länge trivs hon så pass bra att hon stannar. Jag säger det inte ofta men jag ÄLSKAR henne. Och faktiskt tror jag att hon älskar mig också även fast hon inte erkänner det, katter ni vet ;)

För er som inte vet så är katter bland de intelligentaste djur som existerar. Jag beundrar och avgudar katter. De är så underbara och fantastiska, smarta och helt... ja helt enkelt bäst! De är vän med dem som ger dem mat och tar hand om dem, de som förtjänar det! Till skillnad från hundar som är bästisar med alla oavsett... Katter visar också känslor fast de kan vara stenhårda, men de visar verkligen när de är sura på en. De kan i ena ögonblicket låtsas som om du inte existerar och i nästa komma och gosa med dig som om du är deras lilla nallebjörn. Ibland i vinstsyfte och ibland, i deras svagare ögonblick om du är deras matte eller husse, så faktiskt för att de tycker om dig.

Min lilla älskade katt brukar ibland komma in på mitt rum, mjorpa till lite och sedan stolt gå därifrån. Hon ska bara visa: här är jag, bara så du vet. Ibland kommer hon och lägger sig bredvid mig i sängen och när jag väl tagit fram läxböcker så kommer hon så går över dem och tuggar på mina pennor. När jag är ute och går brukar hon smyga efter. Idag så var hon så söt och ville att jag skulle lyfta upp henne en stund. Myskatt, jag älskar henne så mycket. Sedan vet jag inte hur många gånger hon börjat bita mig i näsan och lagt sig och kurrat på mig när jag varit ledsen och gråtit. Hon är underbar.

Jag älskar katter och är en riktig kattmänniska. De flesta jag känner är mer förtjusta i hundar som jag inte alls förstår mig på egentligen. Varför ha en skällande hund som hoppar omkring, tigger och dessutom luktar smått illa stundtals när man kan ha en kurrande, tyst, mjuk och mysig, gott luktande, renlig katt?

Nu ska jag lägga mig och lyssna på 22 katter i samma låda. De pratar om deras olika kattberättelser och de som berättar är också kattmänniskor så jag får känna lite gemenskap med dem i alla fall.