Goda människor

Tänk så fantastiska människor det finns. Det är dem vi borde koncentrera oss på och inte på alla idioter där ute som bara gör djur, jord och medmänniskor illa. Inte ständigt gnälla på mänskligheten för det finns så många fantastiska människor också. Tänk på dem!

Hela veckan har Marcus spelat in sitt projektarbete, ett pilotavsnitt till en serie och det är sportlov. Trots detta har hans vänner ställt upp många, många timmar om dagarna, stigit upp tidigt och hjälpt till. Jag, bland annat men jag älskar ju att spela in film, så det har bara varit superroligt! Och tänk så roligt man kan ha det, tänk så värt att lära känna massa nya människor eller jobba ihop med gamla vänner och spela in en film tillsammans och känna en väldigt fin gemenskap. Jag är nästan ledsen att det inte är någon inspelning imorgon även om det är slitsamt. Det har varit väldigt givande på många sätt och jag blir rörd av tanken av det här med vänskap och vad man ger varandra och hur roligt det är att hjälpa till och hur roligt det är att sedan få igen så mycket.

Vi borde verkligen börja koncentrera oss mer på alla fina människor. Alla människor som gör våra dagar underbara, vardagshjältarna. På alla som får en att känna sig uppskattad, vare sig man är bästa vän med dem, ytligt bekant eller främlingar. En främling som hjälper dig när du trillat, en bästa vän som skrattar med dig eller nya kompisar som ger dig en kram och tackar för en rolig dag.

Vi borde tänka på dem vi är i skolan och på jobbet med. De som vi skojar med på lunchen. Vi borde tänka mer på den där underbara läraren som får eleverna att stanna i klassrummet även när lektionen slutat bara för att det är så roligt. Vi borde tänka mer på de lärare som är engagerade i skolan och lär oss nya saker och muntrar upp oss när det går dåligt. Vi borde tänka mer på de där människorna i våra olika klasser som faktiskt står ut med oss varje dag trots att vi kanske är extremt olika. Vi borde tänka mer på alla de där människorna i vår skola som vi lär känna smått och en dag flera år senare stöter på och hälsar och säger: Vi gick ju i samma skola under gymnasiet! Vi borde tänka mer på våra arbetskollegor som gör vår dag lite roligare. Tänk vad tråkigt att vara ensam... Vi borde tänka mer på våra bästa vänner som faktiskt lärt sig att älska oss trots de sett våra dåliga sidor också.

Vi borde tänka mer på de föräldrar som ställer upp, med skjuts och övningskörningar, med pengar och med kärlek. Vi borde tänka mer på de små barnen, på deras skratt som ger hopp om liv. Vi borde tänka mer på alla trotsiga tonåringar som faktiskt kommer växa upp en dag och bidra till vår välfärd. Vi borde tänka mer på alla underbara människor. Vi är ett egoistiskt släkte, ja visst det är vi men tänk, tänk, tänk på när vi väl är så där underbara och det finns hopp för oss! Jag vägrar tro något annat. Alla människor kommer inte göra dig besviken, alla människor kommer inte såra dig och alla människor kommer inte förstöra jorden! Alla människor är inte onda människor, alla människor är inte beräknade och fega.

Vi borde tänka på alla dem som ger oss ett skratt, ett leende, en kram. De är de vi ska koncentrera oss på. Våra nära och kära. Våra vardagshjältar!

Tack för mig.