Här.

Jag vill sitta på ett tåg på väg härifrån för ett tag. De oändliga timmarna som tåget åker genom städer och skogar, över åkrar och ängar får man tid att tänka men samtidigt koppla av. Sedan finns det någon gång man kommer fram och där kan man släppa allt bagage för en stund och leva i falsk lycka för ett par dagar.

Jag känner mig så fruktansvärt ensam.