
Jag ska gå en promenad ut på isen och samla mina tankar.
Ni anar inte hur många gånger jag suttit ute på piren nedanför mig och tänkt. Jag har gråtit där, jag har flugit iväg i drömmarna och jag har bara suttit. Jag har haft isen om vintrarna och sedan älven om somrarna. Jag älskar luleälven av hela mitt hjärta. Jag älskar vatten. Jag älskar verkligen att få min egen tid där på ett sätt jag inte får annars. Konstigt va? Trots att detta var en kväll jag inte hade velat vara ensam på så blev det så men nu känner jag mig inte lika ensam längre för jag har min älv och is, än för ett tag.
Jag är uppväxt här, ett stenkast ifrån och jag uppskattar det mer och mer för varje dag. Jag älskar utsikten, vattnet, stigen där jag vandrat så många gånger. Bryggorna längs de små stränderna där jag suttit ensam, där jag suttit med vänner, pojkvänner. Där jag har druckit öl och där jag badat. Där jag njutit av stunden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar